Snart.

Jaha. Så sitter jag här nu igen. Som många kvällar förut. Och bara tänker, tänker, tänker. Grubblar. Virrar runt mig i tankar som gör att magen knyter sig. 
 
Om sju dagar så flyttar jag till Kenya. Och ja, jag skrattar till och med för mig själv. Det är ju egentligen bara helt jävla sjukt. Och just därför. Så vrider sig magen nu. Ångest. Panik. Rädsla. Men samtidigt en längtan. Allt detta nu när jag börjar inse, att jag faktiskt ska dit. Och det är snart. 
 
Men jag är så helvetes rädd. Jag är rädd för att lämna allt här hemma. Släppa alla trådar och bara åka iväg. Jag är rädd för att förlora Mattias, när det är han jag vill spendera livet med. Jag är rädd för att inte ha kontroll. För att inte kunna slänga iväg ett sms när något inte stämmer. Jag är rädd för att lämna min familj. För att lämna mina kusiner. Och jag är rädd för att lämna mina vänner. Jag är redan nu rädd för att komma tillbaka efter ett helt år och inte veta hur någonting kommer se ut precis just då. Hur mycket allt kan förändras och hur mycket människor kan ha förändrats. 
 
Jag tänker väl inte heller försöka printa in i mitt huvud att det kommer bli så jävla bra där. Jag vet det redan. Jag vet jag vet jag vet. Jag vet att jag kommer få det bra, om inte bäst. Men jag måste få vara rädd. Det kommer jag vara ändå. Och därför tänker jag låta mig själv att gråta. För det kommer inte vara lätt. Inte nu. Inte om sju dagar. Och inte någonstans i livet. 
 
Nu vet jag inte ens vad jag skriver längre. Så jag ska väl bara fortsätta gråta lite. Och sedan sova. För imorgon är en ny jävla dag. Snart åker jag. 

Kommentarer
Postat av: Linnéa

Precis så känner jag med. Jag lämnar allt och åker till London om två veckor. Och jag vet. London är inte långt bort. Men ändå. Och man är rädd för förändring, men ändå måste man låta den ske. För man kan inte bara sitta hemma och fila naglarna. Man måste få se världen och få klara sig själv. Kärleken är svårare, för det kommer finnas dagar då jag saknar honom som en tok. Och jag skulle aldrig förlåta mig själv om det tog slut, för då var det ju jag som förstörde allt det fina genom att åka. Men jag har bestämt mig. Vi ska klara det. Ni ska klara det. Punkt.


2012-08-10 @ 09:08:13
URL: http://fyrakatter.blogspot.se
Postat av: Lisa

Älskar dig

2012-08-11 @ 00:05:47
URL: http://lisaolssonmodin.blogg.se
Postat av: Lisa

Älskar dig

2012-08-11 @ 00:05:47
URL: http://lisaolssonmodin.blogg.se
Postat av: Din granne Cajsa

Väldigt fint skrivet Maja!
Så imponerad över hur bra och rörande du skriver!
Har inte gjort en liknande resa men får ändå en förståelse!
Hoppas du får de bra och framför allt - njut!
Finns få som får den chansen du får.
Det låter så jäva häftigt!
Vet inte om vi ses där hemma (fast vi är grannar?? ) men vill iallafall önska dig lycka till med allt!
Kram!

2012-08-11 @ 17:51:29
Postat av: Carla

Beundrar dig sjukt mkt för att du ens vågar!!

2012-08-12 @ 23:41:21
Postat av: Malin

Åh, vad härligt med Kenya. Jag förstår hur du känner, jag flyttade till Spanien direkt efter studenten. Tanken var att jag skulle stanna tre månader, men jag blev kvar 1,5 år. Du kommer säkert ha en underbar upplevelse, och nära och kära kommer alltid vänta på dig hemma i Sverige. :) Lycka till!

2012-08-13 @ 21:31:20
URL: http://primamalin.blogspot.se
Postat av: Malin

Maja jag förstår precis hur du känner dig just nu. Idag är det tre veckor sen jag lämnade arlanda för usa och tiden går fort och ta chansen att åka iväg. Det kommer att vara jobbigt men du får tänka på vilken erfarenhet du får och vilka minnen du kommer ha med dig hem sen. Du kommer ångra dig om du inte åker. Ha det så jävla roligt nu och njut:)

2012-08-14 @ 02:58:30
URL: http://blogg.by/malinolsson
Postat av: emma

Vad ska du göra i kenya???

2012-08-23 @ 12:35:51
URL: http://smultronpaj.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0