Björne.

Idag har jag varit här i elva dagar, tror jag. Tiden går jättesnabbt men samtidigt känns det som om jag varit här i en evighet. Vet inte hur många gånger jag sagt det men ja, det känns verkligen som det.
 
Dagarna har i alla fall rullat på och skolan har dragit igång på riktigt. En vanlig dag ser i alla fall ut ungefär såhär: Uppstigning klockan 08:00, äter frukost, börjar skolan 08:30, går i skolan enda tills klockan 15:00 och sedan har man en timme och tjugo minuters vila innan det är dags för de valfria aktiviteter. Jag har ju då också såklart valt att göra något varje dag, så på måndagar är det Friskis&Svettis som gäller (mitt ute på skolgården med hög musik), idag har det varit volleyboll, imorgon fotboll (alltså jag, fotboll?) och på torsdagar är det afrikansk dans som gäller. Men jag gillar det. Det är skönt att man börjar få in lite struktur i vardagen. 
 
Idag fick vi även våra flyttlådor. Och alltså. Så jävla dum, men havla min flyttlåda var helt seriöst upptagen av min jäkla jordglob. Alltså jag tog med min jordglob till Afrika?????? Aja. Kommer väl aldrig få hem den igen. Men har i alla fall ÄNTLIGEN min nalle, Björne, här nu. Som jag har saknat honom. Kommer krama honom hela natten.
 
Och ja, idag och igår sa jag att jag för en gångs skull skulle lägga mig tidigt. Gick ju bra. Nu är klockan kvart över tolv här i Kenya. Jaja. 
 
Kwaheri! 
 

YOLO.

Så sjukt YOLO (you only live once) nyss när vi spelade volleyboll på aktiviteten. Helt plötsligt börjar det ÖSregna, men, vi fortsätter spela. Till slut får vi inte spela mer så då springer alla och hoppar i med kläder i poolen. Lyckorus.

Safari!

Oj vad det känns knäppt att jag bara varit här i drygt en vecka. 
 
Men det börjar i alla fall kännas så himla bra, eller, det känns så himla bra. Älskar Kenya. Älskar internatet. Älskar människorna. Älskar kulturen. Älskar allt. Självklart har jag lite hemlängtan då och då, speciellt efter Mattias, men jag vet att det här kommer bli så himla bra ändå.
 
I fredags var vi som sagt ute, och igår så hade vi någon sorts aktivitetsdag. Alla var jäkligt trötta och slitna men det var ändå skönt att röra lite på sig. Resten av dagen låg jag, Frida och Åke vid poolen och bakisskrattade åt alldeles för dåliga skämt. Senare på kvällen bastade vi och hade det soft. 
 
Idag var det dock tidig uppgång, vilket boardingföreståndarna PO och Helene såg till att göra också genom att gå runt i varje korridor och trumma högt. 06:30 åkte vi iväg med bussen mot safarin. Safarin var fantastisk förutom att jag mådde skit större delen av resan, men jag mår i alla fall bra nu. Eftersom mitt humör sög så blev också bilderna förjävliga. Men, om drygt en månad så ska vi på en ännu bättre safari, så då jäklar. 
 
Här är i alla fall några. Men, nu ska jag titta på film och försöka sova. Imorgon är det faktiskt skola, konstigt nog.
 
Det känns som om jag lever i en dröm 
 
 

Och så har man varit här i en vecka.


Första utekvällen, check!

Igår var det första utekvällen i Kenya, vilket verkligen blev väldigt lyckat. Vi började på en bistro nära skolan där man fick två mojitos för 50 kronor ungefär. Skillnad jämfört med Sverige? Lite kanske? 

Halv sju var det samling på skolan igen då vi hoppade på tre fulla partybussar för att ta oss till en restaurang/klubb med namn Simba. I bussarna påväg dit så skreksjöng vi till låtar och alla var rejält övertaggade.
 
Måste berätta en rolig grej också, som ni som känner mig kanske vet så har jag ju världens minsta kissblåsa. På vägen dit så blev resan som skulle ta 15 minuter istället 30 minuter lång. Dum som jag är går jag inte på toaletten innan, och så blir jag verkligen panikkissnödig. När jag på riktigt var på väg att kissa på mig sa jag till boardingföreståndaren Helene att stanna bilen så fick jag kissa på gatan. Det var inte minst en rolig grej när hela bussen sitter och tittar på mig när jag kissar mitt på den kenyanska gatan. Haha!

Väl framme på Simba så serverades vi mat beståenda av massa kött, korvar och potatis. Efter detta så började alla verkligen festa, och alla var så taggade också. Det blev dans med en hel del kenyaner som även lärde mig lite nya moves, så goa är dem alltså! Det slutade i alla fall med en sjukt nöjd Maja i sängen och lite för fulla internatkompisar. Men det är så det ska vara.


Dag 6.

Efter några lektioner begav vi oss till Junction, ovanligt va? Där gick vi på masaimarknaden som är varje torsdag i parkeringshuset. Och det var bara helt galet. Människor som skrek, ropade och drog i en hela tiden. "Hey, sister! Do you want to look at my stuff?", överallt. Jag och Frida fick även frågan om vi var tvillingar cirka sisådär 10 gånger. Även fast jag blev sjukt uppe i varv av att gå runt runt på marknaden så var det ändå väldigt häftigt. Fanns otroligt fina saker. Smycken i alla dess färger, tavlor, klänningar och ja, allt möjligt. Kommer troligtvis återvända dit flera gånger för att köpa saker. Men idag fick det endast bli halsbandet som jag visade tidigare. 

För att pusta ut lite efter marknaden satte vi oss på Art, ovanligt va? Och tog varsin ceasarsallad med extra halloumi. Var svingott. Kom en minut försent till mötet och höll på groundad, woups. 

Anyway, här är lite bilder från idag:
 

Shopping.

Inte helt fel för 600 shilling (50 kronor) va?
 
 

Kenyaner är bra kloka.

Snodde detta från Elins blogg för att citera det min min lärare i kiswahili sa lite bättre:
 
"When we walk into this classroom, we leave all problems behind. Because life is good, I'll tell you that. Life is good."
 
"I have some rules. Rule number one, when we have this class, we're all human. Rule number two, you are allowed to yawn. Because that, is human. You can cry, laugh, sleep and do whatever that is human, in my class. But not fight, well only if it is a good fight."

Dagens outfit.


Dag 5.

Detta fantastiska land alltså.

Idag har vi gått efter skolschemat. Men det har mest varit snack om kurserna och lite sådär. Alla lärare verkar helt underbara. Speciellt kiswahili läraren som hela tiden pratade om att "life is good" och att när vi kom in i hans klassrum så skulle vi vara noga med att vi är "human", vi får skratta, gråta, vara arga och ja. Han tillät oss även i stort sätt att sova på lektionerna. Han sa att om vi kände oss trötta så var det tillåtet att ta en fem minuters sovpaus om vi trodde att vi skulle bli piggare. Och om alla skulle välja att göra det, ja, då skulle han också göra det! 

Och på håltimmen la vi oss vid poolen och badade och solade. Hur sjukt är inte det egentligen? Känns som om att man ständigt kommer gå runt med bikini under kläderna för att så fort man får en lång rast kunna gå och lägga sig vid poolen. Så himla härligt bara. 

Sedan blev det även en tripp till Junction för att inhandla skolgrejer och en asful/kul/snygg klänning att glida runt i här. Och självklart, sätta oss på Art för att dricka ett glas rosé.

Åh vad jag älskar att vara här nu. 


Dag 4.


 
Idag har det varit den bästa dagen tror jag. Dagen började med tidig uppgång och jag orkade inte resa mig ur sängen så jag missade frukosten. Men, sen så fick vi i alla fall en rundtur på skolan. Gick igenom lite regler som femfingrars-regeln (man får inte ha kortare shorts än fem fingrar efter knät, och samma sak vid brösten), att man alltid hälsar på varandra när man ses första gången på dagen, att man inte ska ta onödigt mycket mat, att man alltid måste vara noga med att skriva vart man ska gå om man ska ut, att man måste vara innanför murarna halv sju och så vidare. Fick även träffa en del av lärarna vilket var väldigt roligt, tycker de verkar riktigt bra och är ändå sugen på att börja skolan nu. 
 
Efter rundturen var det dags för att äntligen få röra på sig lite. Vi har liksom varit på Junction (köpcentrumet) två gånger, vilket är 7 minuter härifrån, och sedan har vi endast rört oss på skolområdet. Inte konstigt att det sägs att alla går upp i vikt här. I alla fall, så fick vi olika lag och aktiviteter. Fotboll, volleyboll och afrikansk dans var det som gällde och det var verkligen stört kul. Funderar på att joina fotbollslaget trots att jag inte är något vidare på det, även volleyboll och afrikansk dans skulle jag lätt vilja börja på. På torsdag ska vi få mer info om de fria aktivteterna som finns så då får jag väl se vad jag väljer. Afrikansk dans var i alla fall sjukt svårt. Det var tre killar som var instruktörer och de fick det verkligen att se enkelt ut. Men... att röra på benen och armarna samtidigt som man ska shakea röven är inte det enklaste kan jag lova. Men kul var det!
 
Efter detta så degade vi sönder i poolen. Åh vad härligt det var. Badade och solade, åt mango och bara göttade oss. 
 
Nu ska jag sova för jag är helt slut. Herregud vad jag älskar Kenya.
 
God natt!

Dag 3.

Hallå hallå bloggen!
 
Har varken orkat eller haft tid och lust till att blogga. Men nu känner jag att jag faktiskt måste skriva ner så jag kan titta tillbaka sen.
 
Kenya är fantastiskt. Än så länge. Människorna, naturen och allting gör det hela till ett otroligt fint land. Första dagen så var jag fruktansvärt trött efter att ha flygit hela natten och knappt sovit någonting. Men, vi hade ändå fullspäckat schema som man både skulle och ändå ville följa. Tipsrunda och en tripp till Junction hann vi bland annat med. Igår så hade vi även då ett fullspäckat schema. Vi tog ännu en tripp till Junction och sedan på kvällen hade vi såkallad barbequekväll (eller babeque som Helene så fint skrev). Personalen grillade och vi hade tidigare blivit indelade i grupper där vi skulle förbereda något inför kvällen. Det blev då en hel del lekar som hela havet stormar (som föresten blev kaos och en hel del stolar gick sönder), charader och lärarna sjöng även några sånger på swahili på oss. Mycket trevligt! Jag vann även utklädningspriset, mäktigt! Måste berot på brillorna.
 
Jag måste ändå erkänna att de första två dagarna har varit otroligt jobbiga för mig. Rent utsagt förjävliga. Det har varit en jäkla omställning och jag har längtat till människorna där hemma. Men allt känns bättre idag faktiskt och jag trivs. Både med internatet, lärarna och med hela Kenya. Det kommer bli bra, det vet jag. 
 
Idag har vi i alla fall samlats i våra klasser och fått våra scheman, mitt känns ändå helt okej fast jämfört med de andra är det väldigt fullspäckat känns det som. Sedan åkte vi på en sightseeing med bussar genom Nairobi. Vi åkte till någon galoppbana/golfbana, fick se en del av Kiberia som är en av Kenyas största slummer och trängas i Nairobis vilda trafik. Det var intressant och man fick många nya intryck. Det är verkligen sjukt hur annorlunda det är här jämfört med Sverige. Och jag älskar det.
 
Här är i alla fall några bilder från dessa dagar:
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Afrika.

 
Att jag ska få bo här i tio månader känns mest helt fantastiskt när jag ser den här videon. Titta bara.

Snart.

Jaha. Så sitter jag här nu igen. Som många kvällar förut. Och bara tänker, tänker, tänker. Grubblar. Virrar runt mig i tankar som gör att magen knyter sig. 
 
Om sju dagar så flyttar jag till Kenya. Och ja, jag skrattar till och med för mig själv. Det är ju egentligen bara helt jävla sjukt. Och just därför. Så vrider sig magen nu. Ångest. Panik. Rädsla. Men samtidigt en längtan. Allt detta nu när jag börjar inse, att jag faktiskt ska dit. Och det är snart. 
 
Men jag är så helvetes rädd. Jag är rädd för att lämna allt här hemma. Släppa alla trådar och bara åka iväg. Jag är rädd för att förlora Mattias, när det är han jag vill spendera livet med. Jag är rädd för att inte ha kontroll. För att inte kunna slänga iväg ett sms när något inte stämmer. Jag är rädd för att lämna min familj. För att lämna mina kusiner. Och jag är rädd för att lämna mina vänner. Jag är redan nu rädd för att komma tillbaka efter ett helt år och inte veta hur någonting kommer se ut precis just då. Hur mycket allt kan förändras och hur mycket människor kan ha förändrats. 
 
Jag tänker väl inte heller försöka printa in i mitt huvud att det kommer bli så jävla bra där. Jag vet det redan. Jag vet jag vet jag vet. Jag vet att jag kommer få det bra, om inte bäst. Men jag måste få vara rädd. Det kommer jag vara ändå. Och därför tänker jag låta mig själv att gråta. För det kommer inte vara lätt. Inte nu. Inte om sju dagar. Och inte någonstans i livet. 
 
Nu vet jag inte ens vad jag skriver längre. Så jag ska väl bara fortsätta gråta lite. Och sedan sova. För imorgon är en ny jävla dag. Snart åker jag. 

RSS 2.0